Hej

En gång googlade en person "cool ung mamma" och kom till den här platsen. En annan gång nominerade tidningen mama den här bloggen till årets bloggmama.

Men jag är cool (ja!) och ung (relativt!) och en mamma (till två!).

Bloggar om vegorecept, populärkultur, genus, barnböcker, nördigheter och föräldraskap.

Kontakt: idaekw@hotmail.com



Kategorier

  • Barnen
  • Barnkläder
  • Böcker
  • Bröllop
  • Fashion
  • Frågor & svar
  • Genus
  • Hemmet
  • Jul
  • Kalas
  • Livet
  • Miljösnällt
  • Musik
  • Odla
  • Podden
  • Pyssel
  • Recept
  • Tävling
  • Tips
  • Tv
  • Vänta barn
  • Vlogg


  • Arkiv

  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • maj 2012


  • Kategori: Barnen

    Det här är min fyraårings hästar:

    C2RyI0BXAAINdLb

    Från vänster: Glitterregn och Mun-Göran.

    Intervju med barnet, 4,5 år.

    För två år sedan intervjuade jag S, då lät det såhär.

    Idag ställde jag ungefär samma frågor, och fick lite nya svar.

    Processed with VSCO with a6 preset

    Namn: Stella

    Ålder: 4 år

    Hårfärg: Gult

    Ögonfärg: Bruna

    Favoritmat: Ketchup

    Processed with VSCO with a6 preset

    Vad tänker du ofta på? På Nicke Nyfiken, soppa och födelsedagar. Och om jag kanske kan få en hund som heter Alice.

    Hur ser ditt liv ut i framtiden? Jag är en doktor som tar ut bebisar ur magar. Det är julafton och jag har en julgran och dansar och äter pepparkakor.

    Om du fick vara statsminister och bestämma – vad skulle du göra då?
    Äntligen! Det är alltid bara vuxna och pappa och fröken som får bestämma. Aldrig barn. Barn ska också få bestämma. Jag bestämmer att jag ska leka kurragömma och cykla på två däck på en sparkcykel. Om jag inte vill leka med mina gosedjur så säger jag “nu bestämmer jag” och då får mina gosar svar på sina frågor. Om jag säger nej så måste dom lyssna.

    Om du vann 10 miljoner vad skulle du köpa då? En ponnykam.

    Processed with VSCO with a6 preset

    Vad gör dig glad: Kramar, pussar och Scooby Doo.

    Vad är du bra på: Rätt mycket saker; att leka, springa och hämta vatten utan att spilla.

    Den bästa dagen i ditt liv? Lördag för det är bra. För jag tycker om godis.

    Det bästa med ditt liv: Det är hjärtat. I kroppen.

    Familjen Eugenius.

    Snart är Lilla O två år. Såååå det kanske börjar bli dags att fylla i hans mina-första-år-bok. Flerbarnssyndromet ni vet.

    Så vi har därför kollat igenom lite gamla bilder på senare tid. Och jag tänkte att vi med anledning av detta kan ägna en stund åt att kolla på vilken queenlig liten familj jag har.

    Här kommer lite bilder på de som väcker en klockan 6 på morgonen och gallskriker om en råkar lyfta ner dem från stolen när de kan själv. Som kastar gurka över köket och babblar så öronen ramlar av. Som hoppar i sängen, petar snorkråkor på min axel och aldrig vill tvätta håret.

    Love u! <3

    15216265_10153919657042751_414191849_o

    15167599_10153919230297751_7276248314062326828_o

    15152363_10153919657032751_1656826843_o

    15129495_10153919230542751_8292290745769250785_o

    15069083_10153915851907751_6325672478372258328_o

    15111089_10153919229832751_5568008903101689945_o

    Synd att Rävens vagnsposition inte exakt ser ergonomisk ut.

    Min första videoblogg någonsin!!!!

    Vovvis fyller sju år och bjuder oss på kalas.

    Jag vill inte hjälpa till att begränsa vad hon ska drömma om.

    Processed with VSCO with acg preset

    Hon är fyra år och vet ännu inget om löneskillnader, rohypnol och att hålla nyckeln mellan knogarna. Hon gillar ballerinakjolar, fotboll, prinsessor, farliga monster och säger att hon inte är rädd för något i hela världen. Hon är fyra år och det är länge kvar innan hon är stor, men vissa saker har hon redan fattat.

    En dag går vi hem från förskolan och hon håller låda sådär som fyraåringar gör mest. Hon berättar om en grönsaksgratäng med regnbågsfärger och om en soppa av löv och regnvatten i en hink. Om en overall med blommor som hon är avis på och sen berättar hon:
    ”Och vet du mamma? David har en keps med superhjältar på och superhjälten längst åt ena sidan, längst bak är en tjej. En tjej som jag”. Hon säger det inte kritiskt. Det hon vill berätta handlar inte om tjejens position, att hon har fått minst plats eller är sopad åt sidan. Hon säger det stolt. Det är det värsta.

    Det spelar ingen roll om superhjälten som är en tjej har förpassats till bakgrunden, så länge hon är där. Min dotter är glad att hon ens har fått plats. Att det finns någon att identifiera sig med. En person med superkrafter som ser ut som hon gör. If she can see it, she can be it.

    Det är därför ibland när min man läser godnattsaga så får Nicke Nyfiken vara en tjej.
    När min unge ska på fotbollsträning så står det inte Ibrahimovic på fotbollströjans rygg, utan Asllani (egengjord med eltejp eftersom det bara fanns herrnamn i adidasbutiken).
    Och det är därför vi aktivt lägger oss i och tänker till när vi väljer böcker, leksaker och filmer så att inte prick alla följer samma norm och stänger samma dörrar. Så inte prick alla berättar samma historier om hur en tjej ska vara och hur en kille ska vara, vad en tjej ska kunna och vad en kille ska kunna.
    För mina barn ska få vara precis vad de vill, men då måste de först få tillgång till alla alternativ.

    Halloweenfika och barnkalas.

    Processed with VSCO with a6 preset

    Idag roddade vi vårt första barnkalas då S bjöd in några kompisar på halloweenfika.

    Tystnaden efter ett barnkalas alltså! Inte ens rymden är så tyst skulle jag tro.

    Processed with VSCO with a6 preset

    S älskar ju spöken och monster och allt som är läskigt och har gjort det i typ halva sitt liv (två år är lång tid om en bara är fyra) och pyntade noga.

    Processed with VSCO with a6 preset

    Vi gjorde fladdermuschokladbollar, spökbananer och pumpasatsumas.

    S tyckte det var superkul att pyssla och fick massa idéer om att göra en zombie med byxor av bland annat en gurka. Ehe. Ja. vi får väl se.

    Processed with VSCO with a6 preset

    Och kalaset avslutades med att fyra skelett, en tiger och spindelmannen gick på skattjakt.

    Att prata övergrepp och gränser med sina barn.

    my body

    Hej! Fick en läsarfråga om hur en pratar gränser och får barn att förstå att en äger sin egen kropp och att den är jättebäst. Så knäppt att jag inte bloggat om det här förut, men nu kommer ett stort inlägg med tips. Rädda Barnen uppger att tre barn i varje klass blir sexuellt utnyttjade, 85% innan elva års ålder. Många som utsatts berättar att de inte förstod att något var fel förrän senare och kände att de saknade verktyg för att skydda sig själv och sin integritet.

    Så nu kommer kanske mitt allra viktigaste blogginlägg. Mina tips (från mina år i tjejjoursrörelsen och RFSU, men främst som förälder):

    1. Se till att prata om rätten till sin egen kropp, att den är värdefull och att en själv alltid bestämmer över sin egen kropp. Det här behöver inte vara ett jättestort och allvarligt nu-stänger-vi-av-plattan-och-sätter-oss-vid-matbordet-och-pratar-samtal, utan hellre små, avdramatiserade och återkommande: “nu frågade jag dig om jag kan få en kram för det är alltid du som bestämmer vad som känns okej” eller ”visst kommer du ihåg att ingen får röra din kropp om du inte vill, det är du som bestämmer”.

    body2

    2. Hjälp till att skapa utrymme för barnet att reflektera över sina gränser och ge alternativ att säga nej. Istället för att uppmana “ge faster Märta en hejdåkram nu” så kan en fråga “Nu ska faster Märta gå hem, vi kanske kan säga hejdå. Vad tycker du; ska vi vinka eller ge en hejdåkram?”.

    3. Fråga innan du kramar och pussar ditt barn. Och låt bli att värdera svaret du får – oavsett om det blir ett ja eller nej.

    4. Visa att det är okej att säga nej även till personer en tycker om. En har alltid rätt att säga ifrån. De allra flesta sexuella övergrepp sker på en “trygg plats” av någon som en känner. Prata om att en alltid får säga nej och stötta ditt barn när hen gör det: när en kompis eller syskon vill leka en lek som en inte vill vara med på eller på julkortsfotograferingen när ens förälder har tänkt att en ska ha jättesöta matchande tomteluvor och kramas med sitt syskon.

    consent3

    5. Och att det är viktigt att lyssna på andras nej. När någon annan säger ”nej” får en inte fortsätta. Om en inte lyssnar kan man göra hen ledsen eller arg.

    6. Prata om hemligheter. Berätta att det finns både bra och tråkiga hemlisar. Om en hemlighet ger en dålig känsla är det inte bra att hålla den inom sig. En får alltid berätta för en vuxen när det inte känns bra, oavsett om det är en hemlis eller inte.

    princess

    7. Se till att namnge könsorganet för att ge verktyg att kunna prata om det om barnet skulle behöva. Ordet “snopp” har ju funnits i ordlistan hur länge som helst, medan “snippa” bara sen 2006.

    8. Prata om att det finns privata områden på kroppen (snoppen, snippan, rumpa och munnen) som har särskilda regler. Vuxna får inte lov att ta på ett barns snopp, snippa eller rumpa. Men ibland måste vuxna göra det. Till exempel en doktor som ska undersöka om en har ont eller är sjuk. Ett litet barn kanske behöver hjälp att torka sig efter hen har varit på toaletten eller med att tvätta sig. Men en vuxen får aldrig röra ett barn där på något konstigt sätt som en inte förstår. Det är alltid de vuxna som gör fel då, inte barnen. Det står i lagen.

    9. Läs böcker på temat tillsammans: Liten av Stina Wirsén eller Vilda säger nej av Marie Bosson Rydell tipsar Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Då får en möjlighet att prata mer om en inte riktigt hittar tillfällen.

    motherchild

    10. Genom att vara öppen och prata återkommande om gränser och kroppen så visar en också var ens barn kan vända sig om något skulle hända. Att det är okej att berätta om något inte känts okej.

    11. Var öppen med att du vill att ditt barn berättar om det har hänt något som inte kändes okej och att du alltid vill lyssna ”Du får alltid berätta för mig om någon är dum mot mig eller om någon tar på dina privata delar av kroppen. Eller så kan du berätta för en annan vuxen om du hellre vill”.

    Målarbok med superstarka prinsessor.

    Okej, kommer ni ihåg förra året (?) när Limpan släppte en målarbok med supermjuka superhjältar? Spiderman som pottränade och sådär. Nu har hon gjort det igen! Med superstarka prinsessor!

    Den finns att få tag på hennes hemsida.

    Super Strong Princess Super Strong Princess

    Saker som gjorde mig tåris igår:

    1. Fyraåringar som sjunger Idas sommarvisa på förskoleavslutningen.

    2. När storbarnet ba: Jag vill skriva ett brev till lilla O, som vi kan spara i många år och han kan läsa när han blir stor. Jag vill skriva om när han kom till vår familj.

    *BRÖÖÖÖL och snor*

    babyo2

    Sen visade det sig att det hon ville skriva om var just en specifik händelse:

    När han gjorde en never ending bajskanon på sin pappa.

    Kanske inte lika cute.

    gi1

    gi2

    Ett första simborgarmärke.

    Processed with VSCOcam with lv01 preset

    Processed with VSCOcam with f2 preset

    Undra liksom hur länge en kan ta credd för att det var jag som skapade denna person. I min livmoder. I nio månader. Inte längre va?