Hej

En gång googlade en person "cool ung mamma" och kom till den här platsen. En annan gång nominerade tidningen mama den här bloggen till årets bloggmama.

Men jag är cool (ja!) och ung (relativt!) och en mamma (till två!).

Bloggar mest om livet treenighet: populärkultur, fashion och feminism.

Kontakt: idaekw@hotmail.com



Kategorier

  • Barnen
  • Barnkläder
  • Böcker
  • Bröllop
  • Fashion
  • Frågor & svar
  • Genus
  • Hemmet
  • Jul
  • Kalas
  • Livet
  • Miljösnällt
  • Musik
  • Odla
  • Podden
  • Pyssel
  • Recept
  • Tävling
  • Tips
  • Tv
  • Vänta barn
  • Vlogg


  • Arkiv

  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • maj 2012


  • Kategori: Genus

    Saker som jag har gillat på Twitter:

    Okej inspirerad av Sandra igen och med noll moti om att prata om mitt life, sorry not sorry:

    1_1

     

    1_12

     

    1_4

     

    1_6

    1_5

    1_8

    1_3

    1_2

    1_7

    1_10

    1_9

     

    1_11

    1_13

     

    1_14

    1_15

    Jag vill inte hjälpa till att begränsa vad hon ska drömma om.

    Processed with VSCO with acg preset

    Hon är fyra år och vet ännu inget om löneskillnader, rohypnol och att hålla nyckeln mellan knogarna. Hon gillar ballerinakjolar, fotboll, prinsessor, farliga monster och säger att hon inte är rädd för något i hela världen. Hon är fyra år och det är länge kvar innan hon är stor, men vissa saker har hon redan fattat.

    En dag går vi hem från förskolan och hon håller låda sådär som fyraåringar gör mest. Hon berättar om en grönsaksgratäng med regnbågsfärger och om en soppa av löv och regnvatten i en hink. Om en overall med blommor som hon är avis på och sen berättar hon:
    ”Och vet du mamma? David har en keps med superhjältar på och superhjälten längst åt ena sidan, längst bak är en tjej. En tjej som jag”. Hon säger det inte kritiskt. Det hon vill berätta handlar inte om tjejens position, att hon har fått minst plats eller är sopad åt sidan. Hon säger det stolt. Det är det värsta.

    Det spelar ingen roll om superhjälten som är en tjej har förpassats till bakgrunden, så länge hon är där. Min dotter är glad att hon ens har fått plats. Att det finns någon att identifiera sig med. En person med superkrafter som ser ut som hon gör. If she can see it, she can be it.

    Det är därför ibland när min man läser godnattsaga så får Nicke Nyfiken vara en tjej.
    När min unge ska på fotbollsträning så står det inte Ibrahimovic på fotbollströjans rygg, utan Asllani (egengjord med eltejp eftersom det bara fanns herrnamn i adidasbutiken).
    Och det är därför vi aktivt lägger oss i och tänker till när vi väljer böcker, leksaker och filmer så att inte prick alla följer samma norm och stänger samma dörrar. Så inte prick alla berättar samma historier om hur en tjej ska vara och hur en kille ska vara, vad en tjej ska kunna och vad en kille ska kunna.
    För mina barn ska få vara precis vad de vill, men då måste de först få tillgång till alla alternativ.

    Flash! Svenska politikersnubbars modemissar.

    Så Isabella Lövin har blivit ny vice stadsminister. I en krönika om hennes första framträdande skriver Aftonbladets Kerstin Weigl bland annat såhär (är det satir? jag vet inte?):

    ”Varför slet inte någon fram en hårborste åt ministern före sändning? Och ett läppstift och ett bra mineral­puder.”

    ”Jag tänker också på hur det gick till när hon packade väskan för Karlstad och den hårdbevakade kongressen: hon lade då ner en beige lättskrynklad kavaj och ett halsband av en brickas storlek.”

    ”Hon som har så mycket att uträtta! Världshaven! Den orättfärdiga handelspolitiken! Hon vill bli respekterad för den hon är! Visst. Men självrespekt då? Den där putsen går fort, jag ­lovar. Fyra sekunder och ett bra mineralpuder.”

    Som oberoende medium (skoja, är inte oberoende mvh team anti jorah) är det därför min plikt att fylla tomrummet i granskningen. Göra något som svenska skribenter inte har vågat göra (källa: ingen) sen Carl Bildt gick på grammsigalan 2008: granska svenska politikersnubbars största modemissar.

    fa_cabildt

    Calle B, vi fattar att det är skönt att slippa bågar som stör i ögonvrån: men lätta brillor?

    GUSTAV FRIDOLIN

    Hur tänkte du här när du skulle träffa en klass på Kungsholmen år 2010? Räck ministern ett strykjärn! Och en skjorta i rätt storlek.

    fa_janbjörklund

    Hörruduru knasboll! Var är hårborsten?

    Nej. Fick ont i magen nu. Förlåt mig, alla politikermän! Ni är fina som ni är.

    Svaret på Kerstin Weigls funderingar och anledningen till att ingen slet fram en hårborste till Isabella Lövin däremot:

    1. För att ingen annan än Isabella Lövin bestämmer över Isabella Lövins kropp. Det vet till och med min fyraåring. Särskilt vet hon det när det serveras broccolipuckar och ba ”nu försöker du bestämma över min kropp, mamma, min kropp ska faktiskt äta pannkakor idag”.

    2.

    women

     

    Åhléns och barnavdelningen.

    Såatteeeee Åhléns har bestämt sig för att slopa flick- och pojkavdelningen på barnkläder. Det kommer fortfarande finnas rosa kläder och blåa kläder. Och färger däremellan. Kläder med fjärilar och glitter och hajar och bilar och superhjältar och hjärtan. Det kommer fortsätta finnas tröjor med texttryck som ”brave” och med texttryck som ”fashion” på.

    Men! Det kommer alltså inte längre finnas någon etikett som basunerar ut vilka kläder som pojkar ska ha och vilka som tjejer ska ha. Som gång på gång uppmanar tjejer att vara de som är vackra och söta och killar de som ska vara modiga, starka och kraftfulla. Skyltarna som bestämmer vem som bör tycka om och bära vad tas bort.

    kr3

    kr5

    Åhléns har alltså bestämt sig för att inte längre anta barns intressen och favoritfärger. På samma sätt som de inte delar in sina bestick, gosedjur och cd-skivor; för att vi aldrig skulle anta eller bestämma vilken favoritmat, favoritlåt eller favoritdjur våra barn har på grund av sin anatomi.

    ”Nä fy, skulle aldrig ge Agnes soppa, det är ju killmat. Tjejer ska va tjejer!” <– lika om vi hade hittat på att det skulle omfattas av samma könsroller.

    Det här tycker inte folk om. De tycker om de så lite att de måste klicka sig in på Åhléns hemsida och berätta hur de ska börja handla på H&M istället. Såhär kan det inte gå till, skriver de. Ungefär såhär ser den kritiska genomsnittskommentaren ut (obs ej vetenskapligt förankrad bedömning):

    kr1

    kr2

    1. Det finns biologiska kön. Det finns könskromosomer och hormonnivåer, det finns äggstockar och testiklar.

    2. Men det definierar inte vem en är eller vad en tycker om eller hur en vill se ut.

    3. Barn (och alla andra) har rätt att vara det kön de är.

    4. Men ens kön förändras inte för att vi låter bli att bestämma att personer med snopp ska ha tröjor med bilar.

    5. Pssst! Denna rätt gäller även personer som är icke-binära.